Igår läste jag en artikel om en åttaåring i Jemen som dött på sin bröllopsnatt. ÅTTA ÅR! Sus skriver det jag kände. Vi får aldrig blunda för att det sker, varje liten handling vi som enskilda människor kan göra är det vår förbannade skyldighet att göra. Att bojkotta Jemen och andra länder där barnäktenskap är tillåtet, är ett sätt.
Läs Sus inlägg här: http://susolsson.blogspot.se/2013/09/var-sjuka-varld.html?m=1
Har läst hos Sus och håller med! Jag mår illa av allt detta förbannade jävla som händer.
SvaraRaderaJag menar, trots ni är flera bloggare och vi flera kommentatorer som tycker, känner detsamma, så borde det väl åtminstone finnas några som har s.k. makt att ingripa? Vad gör de? Vad gör de som förhoppningsvis skulle kunna göra skillnad? Läser de, ser på, konstatera att detta är för jävligt? Eller vad gör de? De gör ju ingenting!!! Trots att de vet.
Jag vet inte vad jag ska tycka om dessa s.k. makthavare. En sak vet jag i alla fall; de gör ingenting åt det vi alla ser, läser och tycker...
Jag blir fullständigt frustrerad, helt galen av att läsa, men vad hjälper det när de som borde ingripa inte gör ett skit?!
Märker du att jag är upprörd? Då märker du alldeles rätt!
Kram du fina!
Det är så ofattbart vidrigt! Fy faan.
SvaraRaderaJag blir kräkfärdig, frustrerad och folkilsk av sånt. Det jag vill göra med dem som tillåter sånt, och med dem som gör det, är verkligen inte tillåtet i lag. Men det har jag lust att strunta i!
SvaraRadera