Idag, ett år tillbaka

Vissa datum minns man. Antingen det är stora världshändelser eller stora privata händelser. För exakt ett år sedan unnade jag mig frukost på ett fik, såg Ingemar Stenmark på samma fik och fick två timmar senare beskedet att jag hade bröstcancer. Jag blev inte förvånad, lite ledsen blev jag. Men mest för att jag skulle vara tvungen att berätta det för mamma som fortfarande var i någon slags chock över att ha blivit änka. 

Sen berättade jag det för alla jag kunde komma på att jag skulle berätta det för. Det var mitt sätt att handskas med beskedet. Alla goda råd och alla mindre goda råd la jag på en särskild plats inom mig. Men jag vek inte en tum från min egen uppfattning att jag snabbt skulle bli frisk. Den uppfattningen har jag fortfarande.

Nästa månad är det återbesök. Mitt opererade bröst har nya muskler, de gamla bröts ner av strålningen. Bröstet värker och är mycket större än det andra. Så kan det vara i över ett år. Har jag fått reda på. 

Nästa månad räknar jag med att få höra att jag fortfarande är helt frisk.