onsdag 26 juni 2013

Kände det på mig

När man som jag av och till har tonåringar och däremellan är själv blir man=jag också väldigt observant på förändringar hemma. Eller så är det bara en personlighetsgrej hos mig. Nåväl. Igår när jag kom hem kände jag att någon hade varit hemma. Mycket riktigt. Hela köket var i annat status än när jag lämnade det på morgonen. 
Diskmaskinen är urplockad och handdisken diskad. Skyldige: Sonen.
Älskade son! Tusen tusen tack.

6 kommentarer:

  1. Maj gadd så gulligt av sonen! Min dotter har ännu inte riktigt gått i samma skola känner jag... Ses på onsdag!

    SvaraRadera
  2. Jag tror att de flesta har söner som gör precis tvärtom. Din son är helt fantastisk!

    SvaraRadera
  3. Härligt! Här hjälper de också till mycket men det krävs för det mesta att man ber om det. Kred till sonen!

    SvaraRadera
  4. Men åh så härligt! Grattis igen ... :)

    SvaraRadera
  5. Cissispringer: jag tror att han kan ge privatlektioner.

    Knasterfaster: Med risk att verka fånig, jag håller med dig.

    Luppe: all kred till honom! Han är guld värd!

    Sus: ja du känner ju honom!

    Agneta: tusen tusen tack!

    SvaraRadera

Sagt är sagt, så det så! Vill du hellre skriva ner det så gör det här.