Dottern snörvlar och hostar. På väg mot sin tredje eller fjärde förkylning i vinter. Och plötsligt river det även i min hals. Och så kommer hostan.
Det är nog för att jag har tid att känna efter. Sitter o väntar på både städerskan och killen som ska lags toastolen. Ute regnar det.
Säkert för att du har tid att vänta som rivet i halsen och hostan kommer...eller inte.
SvaraRaderaVi har inte regn idag utan väntar på stormen. Nu ska jag snart hinka frukostkaffe med grabbarna här på jobbet. Idag behövs verkligen hinkvis!
Kram
Kan vi hoppas på att snön försvinner och med den alla förkylningar?
SvaraRaderaVåren. Det är den som fattas oss.
SvaraRaderaJa, oj, vad den fattas oss...
SvaraRaderaGafflan: Hinkvis behövdes det...
SvaraRaderaÅsa Hellberg: Det kan vi verkligen hoppas på.
Osloskånskan: Sol och vår! Ja.
Nilla: Nu är jag inte med?
Kan vi komma överens om att dottern inte ska bli sjuk igen och att du och jag håller oss på benen nu?
SvaraRaderaSus: Jag tycker absolut att vi kommer överens om det. Tummis på det.
SvaraRadera