Varje kväll plockar jag bort en liten sten på hallgolvet. Och varje morgon ligger det en likadan på samma plats. Ungefär som i Oscar Wildes "Spöket på Canterville". Det är en förtjusande liten berättelse.
Min sten är mest irriterande och inte alls förtjusande.
... och jag har flera påsar med stenar på balkongen! Stenar som barnbarnet och jag plockade på Öland för några veckor sen. Några av dem lackade vi "bara för att de ska se ut som de är blöta"... Vad jag/vi ska göra med resten vet jag inte. Kanske hälla ut dem i hallen?
SvaraRaderaOch du ska vila!!!!
Kram
Och INTE plocka sten!
SvaraRaderatror dom jäklarna trillar in genom räkningsinkastet på nätterna :-/
Ja, det var Cicci som gjort smyckena :-) Mulenkram!
Är det något troll som är framme?
SvaraRaderaskumt. fast ändå inte. eller?
SvaraRaderaDu, det där är ju min försvunna njursten! Har den flyttat in hos dig alltså?
SvaraRaderaLåt den ligga kvar en natt och se om det är två där nästa morgon. =)
SvaraRaderaEn, bara en enda......då skulle du se hur det ser ut här, tur mina glasögon egentligen skulle behöva bytas. Du har bra syn!
SvaraRaderaKramar
Du får väl kolla om det spökar hemma hos dig
SvaraRaderaSmåländskan: Jag har en mängd fina stenar kring mina blockljus. Och jag vilar. :-D
SvaraRaderaFru Venus: Äh, jag sopade upp den, använde den andra armen.
Spader Madame: Verkar som det.
Malla: På samma ställe, vid badrummet.
Lilla Blå: Den och flera andra verkar det som. Den är väl ofarlig antar jag?
Nenny: Får ta det med nästa sten.
Snäckskalsdalen: Den har småsyskon också.
Shamrock: Jag börjar tro på spöken.
Det är snälla stenfén! :)
SvaraRaderaAnne med e: Ja den verkar onekligen snäll, men jag blir tyvärr inte glad åt stenen.
SvaraRadera