söndag 22 april 2012
Att tyda tecken
Min mamma är en hejare på att överdriva. Har det kommit två cm snötäcke är det ca 20 cm snö. Blåser det friskt, är det orkan. Hon är likadan när det gäller om hon själv har ont; "äh det är inte så farligt. Jag kan ju gå," typ, om hon släpar sig fram med svåra smärtor i fot och ben. När det gäller hennes man, min styvpappa, har hon hela tiden de två senaste åren hävdat att "allt är bra, det är bara bensåret som spökar". Men sen den senaste transporten till sjukhuset har hennes ton förändrats. Idag konstaterade hon att det inte alls var bra med styvpappa, att vi nog inte kan vänta oss att han lever så länge till. Men fortfarande vill hon inte visa hur hon mår.
Vet inte riktigt vad jag ska skriva...Men åh så sorgligt. Ta hand om din mamma.
SvaraRaderaLåter som om hon använder sig av både överdrifter och underdrifter. Vet hon själv hur hon mår? Orkar hon känna efter? KRAM
SvaraRaderaKram
SvaraRaderaTa vara på varandra. Kram
SvaraRaderaJobbigt... Inte minst för dig.
SvaraRaderaTänk att det kan vara så svårt.. *kram*
SvaraRaderaDet är svårt att veta hur man ska tackla sånt, hur man ska stötta när man inte vet vilket stöd man ska ge... stor kram
SvaraRaderaFru H: Det är väldigt sorgligt. För mamma.
SvaraRaderaKnasterfaster: Hon vet nog hur hon mår. Men hon kommer aldrig att berätta det. För hon anser att hon måste vara stark.
Mammahäxan: Tack!
Fru Venus: Det ska jag.
Nilla: Alla blir påverkade känns det som.
Märta: Ja, det förstår jag inte.
Nina: Exakt, väldigt omöjligt.
Åh, vad jobbigt!
SvaraRaderaMen det räcker säkert att hon vet att du finns där för henne...
En kram eller en varm klapp på axeln kan många gånger ge mer än man tror.
Här kommer det kärlek :)
SvaraRaderaKRAM
Jag har hört att det är de som verkar starkast som egentligen är svagast. Kan lägga något i det. Kram!
SvaraRaderaStort o smått: Jag tror att du har rätt.
SvaraRaderaFräsigt: Åh! TACK!
Anne: Så är det nog. Och välkommen ut ur garderoben! Blogg-garderoben. :-)