söndag 25 september 2011

Både verbaliserat och förkroppsligat min ångest

Nilla har varit på bokmässan och fått med sig en rockslagsknapp. Utan att veta om det när jag vaknade i morse kände jag att den här morgonen krävde all styrka och kraft av mig. Jag behövde inte bara sätta ord på ångesten, jag var tvungen att handgripligen förkroppsliga den. Så i samma stund jag gick upp, nä strax efter toabesöket faktiskt, hade jag hunnit byta lakan i sängen, vädra lakan, städa lite i köket och gjort frukost. Nu efter en halv blodgrape, en smörgås och första koppen te, känns det som om ångesten dra iväg någon annanstans. Så nu sitter jag här med de stora frågorna i huvudet.
Varför kan jag inte dricka te när jag har bråttom, jag kan ju svepa en kopp kaffe hur hett det än är?
Varför kan jag inte ta tag i saker och ting, typ söka nytt jobb som jag så väl behöver?
Varför var det finare väder igår när jag jobbade och inte idag när jag är ledig?
Varför skriver jag listor?
Varför envisades de två tanterna som träffades med sina hundar runt sju-snåret i morse med att låta deras två hundar tokskälla, nedanför mitt sovrumsfönster?
Varför finns det inte något ställe nära mig som tar emot för små/för stora kläder, knappt använda?
Varför har inte skolan, vad jag vet, uppmärksammat att i år är det 90 år sedan kvinnorna fick rösträtt?
Varför uppdateras inte alla på min blogglista? Jag har missat många inlägg på grund av det.

14 kommentarer:

  1. Ja, inte är det karma i alla fall, det kan du ju i alla fall trösta dig med!

    SvaraRadera
  2. Två själar en tanke, typ. För stora kläder? Tillräckligt stora?? Du vet att du alltid är välkommen till skogen vid havet om du vill varva ner, slappa, bli ompysslad, lösa livets gåtor och dricka bubbel. Kram

    SvaraRadera
  3. Jag skulle ha bett att få en hel näve såna där knappar! Vi är ju ganska många som kan det där med att verbalisera ångest.

    Och att inte skolorna uppmärksammar att det är nittio år sedan kvinnorna fick rösträtt är SKANDAL! Det var ju först då Sverige blev en demokrati.

    SvaraRadera
  4. The Queen: Du är för gullig du! Puss och kram

    Fru Venus: Nä tonårskläder. Och du har tyvärr redan sett det mesta. Tack, jag vet och jag kommer nog. Rätt vad det är. Kram

    Stort o smått: Japp, dessa dagar.

    Nilla: :-) Jag nöjer mig med att veta ATT det finns en sån knapp, känns trösterikt. Skandal är bara förnamnet.

    SvaraRadera
  5. Har också problem med listorna, *morr*

    SvaraRadera
  6. Mallan: Orkar inte hålla på med sånt. Vill bara lämna ifrån mig.

    Suzan: Morrar jag också.

    SvaraRadera
  7. Så många frågor, så få svar. På det sista säger jag att jag börjat använda mig av bloglovin' istället. Enklare och smidigare. Ska bara sortera allt i listor och få dit alla jag följer. Har tappat en del.
    En annan sak. Tror det går nån ångestbacill just nu. KRAM!!

    SvaraRadera
  8. Fru Gårman: Just att sortera är min sämsta gren. Så det går bort. Tyvärr, men om du vill låna mina inloggningsuppgifter och styra upp detta åt mig så säg till! Du får det så gärna. Kram!

    SvaraRadera
  9. Jag kan tyvärr inte svara på en enda av dina frågor.
    Men jag kan undra tillsammans med dig på en del av dem om det hjälper?!
    Tex den med listorna och vädret!!

    Kram

    SvaraRadera
  10. Maria: Det är lugnt, att undra tillsammans känns bra! :-) Kram

    SvaraRadera
  11. Om vissa dagar vore en fisk skulle man kasta tillbaks dem i sjön!
    Tror vi alla skulle behöva en sån där knapp Nilla fick - för visst lättar det lite att skriva av sig?
    *kramen*

    SvaraRadera
  12. Märta: Jag hade absolut slängt tillbaka fiskdagen då. Det lättar som tusan för mig att skriva.
    Kram!

    SvaraRadera

Sagt är sagt, så det så! Vill du hellre skriva ner det så gör det här.