onsdag 17 augusti 2011
I tid och otid
De som känner mig kanske inte skulle kalla mig präktig, tror jag. En del skulle nog till och med använda ord som är raka motsatsen till just präktig. När det gäller tid och möten verkar det som om jag och resten av världen helt har kommit i otakt. Själv brukar jag i många fall vara ute i väldigt god tid, bara för att upptäcka att det ofta är fel dag och tid och lokal. Ofta är jag inte i tid, och ibland har jag till och med uppfunnit(?) egna möten visar det sig. Såna här tankar kommer till mig när jag läser Nillas blogg. Speciellt det här inlägget och det här. Jag tycker det är märkligt att så många möten mellan människor blir av. Det är väldigt mycket som kan gå fel.
Du är sjukt skön i din opräktighet. Nu ska jag kika in hos Nilla!
SvaraRaderaOtroligt att det inte blir mer fel med tanke på alla möten som sker och inte sker.
SvaraRaderaDu får jättegärna komma och bo hos mig i min gäststuga. Den väntar på just dig! Det vet jag för jag står i nära förbindelse med min gäststuga.
kram
Har läst...och fnissat...inte av elakhet, det bara kom...
SvaraRaderaVÄLDIGT mycket kan gå fel.
SvaraRaderaDet är bäst att man håller sig undan i så stor utsträckning som möjligt.
därför är jag beroende av plinget i min outlook
SvaraRaderaMen tänk så mycket som kan gå rätt! Det är ungefär som när någon ser ett stavfel i en text - då brukar jag säga att det är väldigt många ord i texten som är rättstavade så det spelar ingen roll. :)
SvaraRaderaDet har iallafall inte jag märkt!
SvaraRaderaFru Gårman: Haha!
SvaraRaderaUlrika: Jag vill också stå i nära förbindelse med en gäststuga. Och om det blir din är jag väldigt glad. Kram
Caja: Jag fnissar ofta, aldrig av elakhet. Fnissa på du!
Nilla: Jag försöker.
Shamrock: Mmmm, då gäller det att alltid ha outlook med sig.
Petra: Grejen är att jag får anstränga mig så himla mycket för att vara på rätt plats vid rätt tillfälle. Det är helt enkelt inte min grej.
Osloskånskan: Jag jobbar varje dag på att det inte ska märkas.