Det finns vissa minnen där händelserna alltid gett mig skuldkänslor. Trots att jag egentligen känt att jag inte borde känna skuld. Ett sånt minne handlar om en klänning, sommar och föräldrar som inte tänkte. Idag förstår jag att deras, min mammas och styvpappas beteende, gjorde att jag kände mig kroppsligt fel och själsligt sårad. Ratad. Jag har inget att skämmas för i det fallet. Skönt att kunna släppa och gå vidare. Men förlåta kan jag inte.
Published with Blogger-droid v1.6.8
Nä, skit i det.
SvaraRaderaNilla: Jag skiter verkligen i det.
SvaraRaderaSkönt att du inte skäms för nåt du inte ska skämmas för längre i alla fall. Kram!
SvaraRaderaAldrig se bakåt, näsan framåt o huvudet högt. Livet är ynkligt kort o gammalt skräp har ingen plats där.
SvaraRaderaVerkligen sant. Det gäller att gå vidare men det är inte alltid lätt att förlåta.
SvaraRaderaOch vissa saker går inte att förlåta heller, tycker inte jag iaf, däremot är det fantastiskt om man kan gå vidare och låta det bara vara.
Jag har också svårt att förlåta vissa personer för vad dom gjort i mitt förflutna.
Det går helt enkelt inte.
Då gäller det att gå vidare själv och inte ägna mer tid åt det än vad man redan gjort! För tid och kraft har det tagit under alla år man ältade...
Fru Gårman: Tack, nä ibland tar det lite längre tid att komma till insikt.. Kram tillbaka
SvaraRaderaMadlar: Så sant! Kram!
Ulrika: Nä ältandet kommer jag aldrig att ägna mig åt! Precis som Madlar skriver, mitt liv är för kort för det! Tack för din kommentar och kram.