Singelmamman: Helt seröst alltså

onsdag 9 februari 2011

Helt seröst alltså

Har du någonsin övervägt att börja skratta när du (om du) tänkt: Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta?

13 kommentarer:

Agneta sa...: Jag börjar nog skratta då tror jag. Känner jag att jag behöver gråta då gråter jag bara, finns ingen tid att hinna tänka på att kanske skratta istället.; 9 februari 2011 kl. 11:47
Bloggande 4barnsmamma sa...: Jaaa... små flina lite så där fnysande alla fall. Ofta är det väl åt något skrattretande:); 9 februari 2011 kl. 11:58
Rut-Knut-Tjut sa...: Ja många gånger. Ibland är saker så absurda att det är lika bra att skratta åt de.; 9 februari 2011 kl. 12:03
Fru Venus sa...: Jag börjar skratta, försöker fort som fan se det komiska i eländet, annars går man ju under....fem gånger om dan...; 9 februari 2011 kl. 12:04
The Queen of fucking Everything sa...: Blott alltför ofta... senast när jag slog mig halvt fördärvad.; 9 februari 2011 kl. 12:29
Gafflan sa...: Ja, helt klart. Hysteriskt till o med, lite som en galen vetenskapman/kvinna. Gråta, skratt spelar ingen roll båda är lika förlösande.
Kram; 9 februari 2011 kl. 12:34
Singelmamman sa...: Stort o smått: Kanske så det är, finns det tid till tanke så blir det skratt. Hm..

Tre ungar: Fnysande är bra. Det ägnar jag mig också åt, ofta.

Rut-Knut: Just det absurda får mig nog att skratta också.

Fru Venus: Fast jag gråter nog först för att skratta sen.

The Queen: Just det ja, vid såna tillfällen skrattar jag nog, fast jag helst vill gråta. Och så är det viktigt att inte någon såg...; 9 februari 2011 kl. 12:37
Singelmamman sa...: Gafflan: Snabb du är. Hann in före mitt svar. Jo hysterin finns där, både i skrattet och gråten, det är klart. KRAM!; 9 februari 2011 kl. 12:38
Malla sa...: jodå; 9 februari 2011 kl. 12:39
Fru Gårman sa...: Beror på humöret! Fast igår grät jag som en gris fast jag borde skrattat. Ger ett bättre intryck då.; 9 februari 2011 kl. 13:01
Singelmamman sa...: Malla: Ok.

Fru Gårman: Jag är inte säker på att skratt alltid ger ett bättre intryck.; 9 februari 2011 kl. 13:04
Realisten sa...: Konstigt nog så tror jag att jag skrattar då. Undrar förresten om KP ens har tänkt just den där tanken någon gång.; 9 februari 2011 kl. 14:51
Singelmamman sa...: Realisten: KP skrattar hysteriskt. Han får inte gråta. Så det så.; 9 februari 2011 kl. 16:18

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)