Jasså det är en sån här kväll!

Köpte ett knippe, 10-pack, tulpaner på lokala affären. Bara för att upptäcka att det bara var 9 tulpaner i paketet. Så KG Hanssons, vad är din förklaring till det? Men snuviga och febriga yngsta tonåringen tycker att de är fina i alla fall. Vi får väl se säger jag, hur de står sig om ett par dagar.

Försökte ro hem lite rea-plagg via nätet också. Typ tänkte mig nya jeans och en klänning. Jo just det ja, det finns väl en förklaring till att det är rea. Bara väldigt mycket mindre eller väldigt mycket större kläder än den storlek jag brukar ha, fanns kvar.

Idag stjäl och härmar jag

Jag gör som Annas anatomi, puffar för återbruksslöjd. Kakfatet skulle gärna få stå hemma hos mig till exempel. Kolla på Marias sljödsida.

Några visdomsord - det är ju trots allt måndag

Även om:
- vinet är ekologiskt så kan du absolut få huvudvärk dagen efter du druckit det.
- morotstvålen är ekologisk betyder det inte att det är skönt att få in den i ögonen.
- du får sovmorgon varje dag i veckan så är du trött på måndag morgon.
- böckerna är bra måste inte alla göras till film.
- jag uppskattar att känna mig ung så vill jag gärna slippa mina ungdomsfinnar, någon gång.
- det räknas som svenska så borde de som pratar skånska på film och på tv textas.

Ja det var väl morgonens skörd. Eventuellt kan det bli fler visdomsord på eftermiddagen. Jag ska bara vakna först.

Nu tror jag att jag är redo

De senaste 15-20 åren eller mer har februari varit den månad jag tar tag i mitt liv på alla sätt. Ätit bättre, rört mig mer och skippat vin/champagne. I år är inget undantag. Med en skillnad, att jag redan rör mig så mycket jag tycker att jag vill, så nu ska jag alltså utmana den föreställningen. Jag ska vilja träna lite till. Det får bli jogging då. Inte en dag till inomhus. Så kan snödjäävlaishalkeeländet upphöra pronto blir jag väldigt tacksam. Men nu ska jag utnyttja att det är januari och ta lite kex och ost och ett glas rött.

Kontemplation utan det religiösa

Hittills en dag av fylld av lättja, lust, stillhet, förberedelser och nyladdade batterier inför kommande vecka. Rensat både yttre och inre skräp. Bäst tyckte jag om att rensa i kylskåpet och slänga äta upp de överblivna chokladbitarna som låg lite här och där i kylskåpet, kvar sedan julas. Nu fortsätter filmhelgen.

Kanske ska göra så här oftare

Jag är så trött av att inte göra någonting och badet tidigare ikväll har gjort mig så törstig. Misstänker starkt att det är jag som får skulden om vattenståndet i Mälaren sjunker till katastroflåg nivå. Nu rinner vattnet ur badkaret som det ska. Problemet verkade vara en del av röret som sluttade en aning åt fel håll. Hur det nu är möjligt, lär jag nog inte ta/få reda på. Så, en produktiv slappardag är absolut slut. Och jag med. Imorgon ska jag... hm nä, just DET berättar jag inte här. Men jag ska också fortsätta göra ingenting, se film och om det slutar blåsa ska jag ut och gå.

För ovanlighetens skull

Jag är oftast så sjukt dålig på att må bra i att inte göra en massa saker. Trots att hela min kropp, hela mitt medvetande jag (det är ju inte så stort) skriker; sitt och slöa och gör ingenting! Men idag gör jag det. Ingenting! Mentalt alltså. För det är där skon klämmer och har klämt. Jag kan visst sitta och slöa, väldigt länge, men mentalt mår jag inte bra då. Men idag mår jag kanon! Och det trots att jag efter träningen bara bytt om till pyjamasbyxor och ny t-shirt. Jag är inne på min andra kopp te, läser lite i tidningen, och bara gör ingenting.
Jag undrar om min dröm i natt kan ha med saken att göra. Den var superäcklig men jag vaknade och mådde bra efter den. Och det fortsätter.

Jo, jag har satt på en maskin tvätt, Realisten påminde mig om mitt ansvar... och jag kommer krypa under badkaret, bara för att jag vill, någon gång i helgen, det kan ju faktiskt också bli imorgon.

Drömtillvaro hemma

Just varit iväg och tränat. Det är en fantastiskt skön tradition. Nu ska jag bruncha med mig själv. Och njuta av tystnaden. Idag blir det en hemmadag. Vet inte när det senast inträffade. Och det ska bli så skönt. En granne tvättar fönster, det ska jag inte göra, men jag ska städa lite, och krypa in under badkaret och se vad fan det är som gör att vattnet rinner ut så långsamt. Sen blir det film för hela slanten.

Balansträning

Ikväll blir det mycket navelskådande här i det Singelmamska hemmet. Dagen har varit ett absolut lågvattenmärke i fråga om att prestera något. Visserligen har jag hittat de försvunna pengarna, de hade vidarebefordrats till båda mina tonåringars konton i Swedbank. Så de var ju i alla fall inte försvunna. Tur det. Men annars, nada. Och jag behöver en helg med få eller inget inbokat alls. Förutom träningen imorgon med E. Och kanske träffa "mormor"* L som tidigare i veckan var sugen på något kulturellt. Men nu är hennes barnbarn, lillknodden, sjuk, så vi får väl se hur det blir.

Träffade en av mina grannar med hennes alldeles ljuvlig lite valp, sex månader gammal, valpen alltså. Grannen kommer nog säkert att få ett besök av mig och min tonårsdotter. Hon, återigen grannen, har den här sidan och salongen. Jag gillar att lära känna mina grannar. Känner du dina grannar?

* Mormor L är bara ett år äldre än jag.

Pengarna som inte finns, del 2

CSN lovar dyrt och heligt att de satt in äldsta tonåringens studiebidrag på mitt konto i Swedbank. Det finns två problem med det.
1) Jag har nyligen avslutat mina konton i Swedbank. Och inte på något av dem fanns pengarna.
2) Jag har inte fått någon utbetalningsavi från Swedbank på pengarna.

Så idag måste jag återigen gå till Swedbank och luska reda på vart pengarna har tagit vägen. Jag är verkligen så peppad.

Jag blir lite nervös

När jag ska logga in på min bank så är det första jag ser en bild på min bankman. Han har en text vid sitt foto som säger att jag ska tänka på hur jag placerar mina pensionspengar. "Få pension med guldkant". Jag tycker det är lite stressande att veta att jag har 20 år kvar att jobba.

Tänk dig för en extra gång innan du går på en gångväg en vinterkväll

Häromdagen när jag gick hem från mitt kvällsmöte funderade jag på om jag skulle ta den närmaste vägen via parkvägen. Jag är ju väldigt lite lätt mörkrädd så jag tvekade och så hade jag ju blivit överfallen mitt på dagen. Men sen tänkte jag äh, nu är det läge att sluta larva mig med mörkrädsla, nu tar jag tjuren vid hornen, eller rättare sagt promenerar ut i mörkret. Så långt allt väl om än med väldigt hög puls. Då... precis när jag luftade magen lite, släppte en fruktansvärd brakprutt lite fis kommer det naturligtvis en man på cykel, och jag är rädd att det är mitt fel att han fick sladd på cykeln. Där och då.

Nu måste jag skynda mig!

Är lite sen. Ska iväg på jullunch. Här.
Men mina arbetskamrater är ju också sena, julen varar absolut inte till påska. Även om en inställd jullunch nu blir en försenad jullunch. Men vi slipper julmaten.

Att gå på teater

Gårdagens pjäs var fantastiskt bra. Har du möjlighet, och lyckas att få biljetter ska du absolut se den!
Men det är väldigt märkligt vad trött jag är idag. Kan det bero på att jag är ovan vid kultur?

Mormors svarta ögon

Jag och G går nu. Hit, men först ska vi ta ett glas vin och äta något. Jag gillar teater, och jag gillar att G drar med mig på lite annorlunda upplevelser. Oftast är det finsk film. Standardfråga; gör du något speciellt ikväll?

Överfallen

På väg från träningen i morse hoppar en man på mig, inte rent fysiskt, men väldigt närgånget och väldigt verbalt och hotfullt. Jag blir jättechockad. Hämtar mig knappt på min promenad tillbaka till jobbet. Nästan framme blir jag stoppad av en engelsman som ber om ursäkt men han skulle så gärna bara ville säga: You are very beautiful. Jag är nog fortfarande skakad. Av båda händelserna.

Frisörbesök - min tur nu

Jag har det senaste halvåret klipp och färgat mitt hår själv. I söndags gjorde jag det igen, klippte håret. Häromdagen fixade jag till det lite. Ingen av mina arbetskamrater märkte det. Jag tycker att det borde gjort det, om inte annat för ärret på kinden.

Onsdag är dagen för det stora stålbadet

Eller hur man överlever en telefonkö. Jag befarar det värsta. Jag ska ringa CSN. Äldsta har ju numera studiebidrag. Men hur han får pengarna har fram till nu varit lite höljt i dunkel. För att inte säga helt mysko. Fadern till batonåringen har fått halva studiebidraget insatt på sitt konto, tanken, hos någon, har varit att även jag, tonåringens kära moder, ska få halva studiebidraget insatt på mitt konto. För än har fadern  (som tagit på sig att fixa detta) inte lyckats ordna så att tonåringen får pengarna till sitt konto. Det är nog bara en tidsfråga, kan ju behövas när pensionen ska drygas ut... Nåja, jag kom ifrån ämnet. Jag ska alltså ringa CSN, för jag har inte fått några pengar, jo nu ljög jag, jag har fått en insättning på halva decembermånadens bidrag. Som för övrigt var ett halvt bidrag, så halva hälften har satts in på ett konto jag har haft. Yes, jag har haft! För i förra veckan avslutade jag fyra gamla konton i den bank som tydligen CSN har haft registrerat på mig.

Det kontot har jag meddelat CSN, via fadern, tonåringens fader alltså, inte längre var aktuellt. Men nu vet jag inte längre, om det är CSN jag ska vara trött på eller han som skulle fixa det, fadern. Vi får se imorgon. Sant är i alla fall att de övriga insättningar som skulle ha gjorts till mitt konto, inte är gjorda. Snälla, goa läsare! Be en bön, håll dina tummar, tänd ett ljus, eller vad sjutton som helst, men önska mig lycka till.

En kopp te önskar jag att jag nu hade satt på. Innan jag satte mig i soffan. Och att jag inte satt på tvn. Snokis är förundrad/förvånad/fascinerad över att jag får närmare 15 kommentarer på ett inlägg, mitt förra, som alltså handlar om att jag inte har något att skriva om. Väldigt tydligt inlägg om du frågar mig. Jag kan inte annat än att hålla med Snokis. Undrar bara hur jag ska tolka det?

Jaha, en sån här dag

Känns som om jag inte har något att säga, skriva, tycka eller tänka. Det sista var ju en överdrift, det brukar jag ju ändå inte göra. Inte förrän efteråt. Men, idag är det blankt överallt och jag har massor att göra. Så over änd out för nu.

Och så fick jag krama Sus!

Jag älskar mess och dagens sociala, mobila teknikvänlighet. Skriver på Facebook att jag är på väg hem från trevlig middag med Hanna Yr Panna och får ett mess från Sus: Sitter du på t-banan?
Jag: Nä men snart! Hoppas jag hinner?
Jag hann, ner för att hoppa på samma vagn som Sus, så då slapp hon sitta där i onödan! Åh jag älskar teknik och Stockholm. Och Sus, förstås.

Jag svepte in Sus och resten av vagnen i en skön doft av vitlök. Tack Hanna för en jättetrevlig middag. Och tack för teet. Och vilken tur att vi har kommit på att vi kan göra det här oftare! (Var rädd om dig och magen nu!)

Svar på tal

För en tid sedan (väldigt länge sen när jag tänker efter) berömde jag en av mina arbetskamrater som jag inte träffar så ofta eftersom vi inte sitter nära varandra och sällan jobbar ihop. Från att ha haft ganska långt hår hade hon varit och klippt sig till en mycket kort frisyr. Hon var jättesnygg och väldig olik sig. Jag sa att hon var jättesnygg i den nya frisyren.  Hon svarade: "Gud sånt tjat det är om min frisyr, har du inget bättre att prata om?" Jag blev helt ställd för en nanosekund men sen svarade jag; jo det har jag, och du borde fundera på hur det skulle vara om folk säger åt dig att du är ful istället. Sen gick jag, skitsur.

Den händelsen har jag inte tänkt på förrän idag, då jag träffade henne när vi båda var på väg in genom dörren. Att jag kom ihåg den idag beror på att hon gick före mig, vi hälsade och hon öppnade dörren och smet in så dörren åkte igen mitt framför mig. Häpp! Alla människor gillar inte att småprata.

Och så lite prettotjafs

Var på hälsouppföljning idag. Den befarade chockupplevelsen uteblev. Att jag inte haft full ork och fokus på mat och träning utan dragit ner på just träningen hade inte den effekt jag trodde. Inte heller en veckas all inclusive. Istället för den befarade viktuppgången visade vågen på en viktnedgång. Jag kan bara förklara det med att jag trots orkeslöshet och lite håglöshet ändå regelbundet skuttat iväg till gymmet. Dock med färre skutt än normalt. Så, dagens lärdom: regelbunden träning ger möjlighet till matslarv emellanåt.

Var det vanligtvis sker!

Lite här och lite där i lägenheten faktiskt. Det är ju det som är hela grejen med en bärbar. Jag behöver inte vara på samma plats alltid. Tillexempel i köket, på köksbordet, eller i soffan, eller kanske inte så förvånande, i sängen. Och här är bilderna.




Att soffan ser lite, hm vad ska jag säga... lite stökig ut beror säkert på att jag just kreativt skrivit ett av mina väldigt inspirerande blogginlägg. Eller... att jag inte orkar städa. Kan vara det sistnämnda.
På sängen vakar den elaka katten över mig, fast den är inte så elak, den ser bara lite lömsk ut. Min mormor gjorde den åt mig av en gammal badrock, min. Min tvillingsyster fick en likadan, fast hennes badrock var rosa. Men jag tror inte hon har sin katt kvar.

Bilderna får vänta - lista is coming up and out!

Det är för himla nesligt att:
- spara den pralin som ser godast ut till sist bara för att upptäcka att den var äckligast.
- förstrött stoppa sockersmulor i munnen från den godaste pralinen bara för att upptäcka att det är ludd från tröjan.
- det ska vara så svårt att föra över bilder från mobilen till datorn.
- svårigheterna med att föra över bilderna ligger i att jag inte hittar datakabeln.
- jag inte är hungrig egentligen men extremt sugen på något.
- det är med hundra procent säkert att det är dagens mycket måttliga, men ändå riskonsumtion som gör att jag är så godissugen.
- jag har hade godis hemma.
- jag glömmer bort att köpa glödlampor, snart är det Singelmamska huset helt mörklagt.
- min mage inte gillar mitt sätt att misssköta om den.
- jag imorgon ska på hälsouppföljning, mätas och vägas, ett kilo plus redan innan semestern och all inclusive...
- jag inte är sugen på att lägga mig tidigt, ikväll heller. (Låter dock bli dansen ikväll)
- det fortfarande inte går att bli av med stoppet i avloppet under badkaret.
- jag har ett kvällsmöte imorgon, tisdag.
- jag är så förvirrad att jag inte kan hålla isär dagarna
- anledningen till att det varit så kallt i min lägenhet var att alla element nästan var helt avstängda, inför min semesterresa, för blommornas skull. *host* Blommans skull.

Natten och jag ber så hemskt mycket om ursäkt kära grannar!

När Fru Venus man var här senast, i början av januari, tyckte han att vi andra som också var på mitt cocktailkalas verkade döva allihop. Jag, och flera andra, tyckte att han överdrev. Idag satte jag på ljudet på datorn för att lyssna på Säkert, hos Realisten. Och djäklar i taket vad jag höll på att dö! Min nattgäst och jag spelade lite musik och sjöng lite, dansade gjorde vi också. Men det vi igår tyckte lät lite lågt... jag finner inte ord för att beskriva hur olågt det verkligen var. Det var rent öronbedövande högt, och det bara i datorn. Vi gick ju över till tyngre grejer lite senare på natten. STEREON! Ja men hej tinnitus. Och vi dansade av armen på den stackars tomten, hivade ut julgranen från balkongen (tack Elin, ibland behöver jag ngn som är handlingskraftig) och sjöng med, det kan helt enkelt beskrivas som en väldigt lyckad kväll/natt. Kära grannar, om ni råkade höra oss lite så är det underligt. Ni borde vara döva vid det här laget! Så idag gör det inget att ni borrar lite extra, och skulle ni som bor ovanför oss villa dansa jenka i träskor, feel free, jag förstår att man har vissa behov ibland. Men jag, och Elin är glada att jag avstyrde alla försök till att dra in på stan och skaka rumpa på lokal.

I övrigt har dagen varit kanon. En jättetrevlig blogglunch med massa fina tjejer och en kille. Och otroligt god mat hos Sushikungen i Kungens Kurva. Åk dit för bövelen om ni inte varit där redan. Jag ska länka till några av dem som var med och fotade. Själv lämnade jag kameran hemma, för att jag tänkte med rumpan helt enkelt.

Jag fick ett mess

Vill du ses? Om jag vill! Vi har bara setts en enda gång men fann varandra direkt. Då blev det så här och så här. Nu kommer hon hit och hjälper mig dricka upp mitt vin. Min mage samarbetar så himla dåligt med vin just nu.

Datorfri dag

Fram till nu har jag inte sett åt vare sig min dator eller min mobil. Inget skrivandes vare sig i blogg eller på fejan eller läsande av andras alster. Jag har istället tränat med bästa E. Som också gav mig tips till min middag, jag har läst två dagars DN, jag har läst i min bok, tvättat, varit i stan en sväng och drabbats av något som säkert klassas som bokstavskombinationsfel. Jag har nämligen köpt gardiner till köket! Gardiner som ska upp i vår. Så nu är det väl bara att sitta och vänta. För någon gång måste ju julgardinerna ner också.

Roa sig

På kvällens agenda står: Titta på tv.

Jaha, ja det var visst allt.

Intressant

Har lite svårt att öppna vissa filer hemma, till exempel i word. Fick ett mejl från jobbet med en wordfil som jag skulle lägga ut i en av våra informationskanaler. Som det så tjusigt heter. Mejlar tillbaka att jag inte kan öppna filen och undrar om jag kan få den sparad i en äldre version av word. Fick just svar; "Kan du inte bara skriva om texten.."

Jättefin kombination

Att både vara dålig i magen och ha mensvärk de lux är jättekul. Fast nä. Jag skojar bara. Men jag är väldigt glad att jag har ett jobb som gör att jag kan sitta hemma, på toan, och jobba. Hade ju varit lite svårare om jag vore bussförare.

Skitsnack

Det är en mycket märklig känsla att komma från jobbet, från en tidig AW och känna sig lite nödig. Bara för att upptäcka att Faraos hämnd verkar ha hunnit ifatt mig.

Nä men va sjutton?

På sommaren är det väldigt skönt med mörka fönsterrutor som tar bort den värsta solstrålningen in i arbetsrummet. Men inte nu. Det ser ut som det vore natt redan. Fast det gör ju inte mig något, jag går ju i alla fall inte och lägger mig förrän på morgontimmarna.

Jag ÄLSKAR sovmorgon!

Men jag är lite mindre förtjust i de som daglig dax kallas att försova sig.

Jag saknar dem inte alls idag

I eftermiddag gick tonåringarna till sin pappa. Jag mötte dem som hastigast i dörren när jag kom hem. Äldsta säger; "Är det ok om vi kommer hem i helgen och tvättar med dig, det vi hade med i Egypten"? Och jag fick visst ett sandkorn i ögat, inget annat. Bara ett förfluget sandkorn från Sinai. Joho!

Det ska vi fira!

Äldsta och jag har med gemensamma krafter lyckats hålla en krukväxt, en blomma rent av, vid liv i hela fem månader idag!

Jag är fortfarande uppe och lika trött

Gick och tränade imorse och gav mig själv en stor klapp på axeln! Bra gjort Singelmamman. Ja jag pratar om och med mig själv i tredje person. Framförallt när jag är så här trött. Fick upp äldsta tonåringen, men inte yngsta. Jo yngsta gick upp en sväng men däckade totalt så jag ringde skolan och sa att de får se yngsta först imorgon. Själv funderar jag på hur jag ska få hjärnan att fungera lite snabbare och lite smidigare. Ska nog börja med att gå till min gamla bank och en gång för alla avsluta de konton jag trodde jag hade avslutat för minst sju år sedan. Idag är det dock kul att jag inte gjort det, för jag har lite pengar att hämta där. Pengar som verkligen kommer till rätt person i rätt tid nu.

PS. Jag måste komma ihåg att inte läsa bloggar när jag är så här trött. I alla fall inte den här, jag kan inte sluta skratta nu.

Jo jag är uppe, hemma och trött

Planet var väldigt mycket försenat. Så istället för att landa 19.30 landade vi 22.45. Så vi 1-tiden i natt var vi i säng. Nu är jag i valet och kvalet om jag ska orka träna. Än mindre jobba, fast... träningen kan jag bestämma själv om. Jobbet är det nog fler som har synpunkter om. Och så måste jag ju lämna över godisasken jag köpt. En fin tradition, och nu har jag köpt något jag tycker om. Chokladdoppade maccadamienötter.

Och så var det det här med att åka hem

Jag tänker att ett glas vitt vin hinner jag med innan bussen ska ta oss till flygplatsen. Just när jag fått mitt vin kommer bagagekillen och vill att jag pekar ut vårt bagage. Syfte; bara för att få dricks. Och jag som fortfarande inte har några småpengar. Suck. Och en klunk senare på vinet och försök att växla de egyptiska punden till mer drickspengar;  kommer den norska representanten för Ving och berättar att vårt plan är minst två timmar försenat så vi får bli kvar på hotellet minst två timmar extra. Men åh! Då kommer jag ju att hinna dricka mer vin... och som tur är hinner vi äta innan vi åker. Yngsta tycker det är kanon och säger genast hoppfullt; "Då behöver jag inte gå i skolan imorgon?"
Hahaha! säger hennes elaka mamma, det kommer du visst att behöva göra.

På sjunde dagen var det ljus

Blixtar lyser upp den Egyptiska himlen. Och det sällsynta, väldigt mycket sällsynta regnet faller. I fem droppar, sen är det över. Inte svårt att förstå att vi är i ett ökenområde. Ikväll är det vår sista kväll. Jag är solvarm och min hud doftar sommar. Men jag får bevara doften i fyra månader, minst, och väcka sommarsinnet någon gång i maj.

På sjätte dagen

Vi satte rekord i morse. På en timme hade vi ätit frukost, borstat tänderna, fått på oss badkläderna-fixat badväskan och hunnit ner till den ganska öde stranden. Inga hajar ännu. Lite vattengympa hann jag med innan yngsta släpade mig upp ur vattnet, tjatandes något om pinsam och sluta. Helt ok jag blev trött av att vifta med armarna i alla fall. Nu ska mina tonåringar å andra sidan skämma ut mig och sig. De har bestämt att vi och hotellets pensinonärer ska vara med på Bingo. Herregud, inget av det jag gör vill jag påstå, är mer pinsamt än detta.
Det är ju himla tur att vi bor på all inclusive, jag går och hämtar vin med väldig regelbundenhet. Vad gör du ikväll? Och vad är det för dag idag?

Säg omelett

Imorgon får äldsta ta en omelett åt mig på frukosten. Omelettkocken har fattat tycke för mig och han är inte diskret.

På femte dagen

Efter den här resan kommer jag inte äta pommes frites på resten av året. Och jag glädjs över färsk, oinplastad frukt. Annars saknar jag inget.

På fjärde dagen var det snö

I två dagar har de yngre i personalen försökt få oss att förstå att ikväll, fredag är det det "bästa partyt". Nämligen snöparty. Alla våra försök att säga att vi är mer än nöjda med den snö vi har hemma har möts av ett: men det här är så coooolt! Snö (läs; skum) upp till knäna. Jo men sörru vi har det hemma och det är därför vi är här, vi vill slippa ifrån snön!
Men, vi ska ändå gå på snöpartyt, för det har yngsta önskat.
Ikväll har vi varit på hotellets party-helg-show. Helt ok och inhemsk, traditionell dans. Och så är det ju väldigt intressant att se människor i flock. Sehr intressant.

Här på hotellet där vi bor

Finns det också kackerlackor och just nu bor de med oss. Men de får flytta snabbare än kaniner får ungar.

Här på hotellet där vi bor

Det finns ett stort gäng Göteborgare och de hörs. Det finns ett ungefär lika stort gäng danskar och de hörs ännu mer. Men de två gängen verkar gå förbi varandra, det är lätt för det är så stort område. Ikväll är vi lovade en dragshow av personalen. Vi pratar alltså ett land där de flesta är muslimer och de flesta som jobbar här är män. Kanske därav showens tema? Gårdagens show, på vår första och andra dag... beroende hur man räknar, var personalshowen så pinsam att mina tonåringar gömde sig bakom en pelare. Men ikväll har vi tagit bord så vi kommer att se perfekt.

Tredje dagen

Vår åland för dagen är: solstolarna, sol, sol, värme, sol, mat och dryck, ett glas kallt vitt vin, eller förresten flera. Sola, sola och äta. Jag har mött mina övermän i tonåringarna, de vill inte göra något annat ändå vila. Me like.

Uppdaterat: 19:00 (svensk tid) 20:00 Egyptisk tid. Vad som ibland dyker upp i inläggen i form av konstiga ord eller syftningsfel beror enbart på att HTCn vill annat än jag. VÅRT MÅL.... och inget annat ska det vara.

Första dagen

Nu är det välkomstmöte. Jag har höga förväntningar. Jag har aldrig varit på charter och välkomstmöte. Sen kommer en av dagens svåra och stora frågor. Var äter vi ikväll?

Framme

Allt gick väldigt smidigt om man bortser från att svenska incheckningen sa att de sex dagar som saknades för att det skulle vara exakt sex månader kvar när jag kom hem skulle spela roll. Så jag fick pröjsa 980 kr för ett provisoriskt pass. Egyptisk passpolis kollade INTE vare sig foto eller datum. Här är det sol, 21°c varmt och snart är vi på hotellet.

Vilken färg var det nu igen?

Tänkte jag skulle sortera lite strumpor. Allt annat tråkigt är redan gjort. Men jag undrar jag. Att sortera svart-grå-solksvartgrå-ljussvarta strumpor varav det inte finns två med lika längd, kan ha varit det absolut tråkigaste jag någonsin gjort.

Nu checkar vi in, inte utan problem...

Tyck inte synd om mig eller mina tonåringar

De närmaste åtta dagarna ska vi hänga här. Mitt mål är att bli så avkopplad att inte bara fastan utan ävet det goda, glada humöret räcker ända till påska. Jag ska dessutom bli snyggt solbrun, jämnbrun på hela kroppen. Till och med baksidan av benen och de lätt pluffsiga låren ska få en gyllenbrun vacker färg. Och när vi kommer hem så hoppas jag verkligen att ni fixat bort den fruktansvärt jobbiga isen på vägar och trottoarer. Det fixar ni eller hur? Bra, tänkte väl det.

En speciell känsla

Nu är jag något mindre stupfärdig, trött, men upprätt av mig själv. Det blev en knäckemacka med sista julskinkan, och en med fetaost. Har du tänkt på att du tydligen drar in ynkapyttelite luft i näsan fast du snyter dig? Det har jag tänkt på efter som jag nös och i ivern råkade jag snyta mig i det papper jag tydligen hade fått senap på. Det är allt en speciell känsla det.

Annat som är himla konstigt

Jag är fruktansvärt trött! Så trött att jag inte förstår hur jag ska kunna ta mig hem, handla mat till ikväll utan att stupa utanför mataffären. Ser framför mig hur alla kommer att kliva över min livlösa kropp. Och vad ska jag äta till middag?

Nä men så himla konstigt!

Det är inte alls lika äckligt att "hålla på med" dotterns hår när det är på hennes huvud som det är att fiska upp det när det ligger i avloppsröret. Inte alls. Ytterst märkligt, det är ju samma hår.

Väder och optimism

Det är lustigt att engelsmän är så förtjust i att ha arrangemang utomhus så mycket och ofta som det regnar där. Lite som vi tydligen.

En smärre chock

Tog ett glas rosé till maten, men när jag lyfter glaset till munnen och för att dricka så smakar det bara VATTEN! Vad i helv-te? Jaha, jag tog fel glas.

Nu (tror jag att jag) har samlat mod

Det har blivit väldigt si och så med träningen strax efter jul, ja lite innan jul också när jag tänker efter. Bara en gång, max två gånger i veckan. Så idag ska det bli den tredje gången den här veckan, men om du visste hur det tar emot! Jag har försökt få med både tonåringar och träningskompisar, alla bangar. Suck, suck, suck.

Nu vill jag ha hjälp av dig - bästa bloggläsare!

Jag är urusel på att be om hjälp av och till. Idag har jag dock ringt och terroriserat Medelålders och tjockast för att få lite hjälp. Men jag glömde fråga en sak, och eftersom hon är ute med julen just nu så tänkte jag att du kan hjälpa mig.
Fråga: Vilket taxibolag är bäst och billigast på fastprisresor till Arlanda? Tänkte förboka en bil eftersom t-banan inte behagar rulla när jag och tonåringarna ska iväg.

Eniros försämrade blogg och söktjänst - till min tjänst!

Eftersom jag och tonåringarna ska ha semester om en dag. Jippi och ja så fick jag det sagt. In your face så här den sista söndagen för många innan saltgruvorna tar tag i oss igen. Jag tänkte överraska bland annat mina päron och skicka kort från stället. Något jag gör ibland, men oftast inte. Eftersom jag glömmer adresserna hemma. Kan typ gatunamnet, men inte numret och absolut inte sånt som postnummer. Väljer självklart eniro.se som med buller och bång och stor tävling i höstas förbättrade sin sida. Och så skriver jag in mina föräldrars för och efternamn på raden personer och så skriver jag in postorten som jag faktiskt kan, på raden var. Så långt allt väl.
Surprise för mig och snopen blir jag när jag får veta att det inte finns någon/några med det namnet. What so ever. Ingen träff alls. Hm, tänker jag, trots att jag bara druckit en kopp te och känner mig lagom opigg. Jag skriver väl bara efternamnet. Gick lite bättre, det finns faktiskt några träffar, på företag. Men inga föräldrar.
Nu tänker jag för andra gången den här dagen, rekord, och skriver efternamnet där namnet ska stå och gatunamnet på avsedd plats. Och dra på trissor och kors i aschlet! Men då finns mina föräldrar där.
Behöver jag säga att jag tycker Eniro har ett uruselt sök? Nä, det behöver jag inte.

Bloggträff igen!

Nu är det dags! Eller ja, inte direkt nu, i denna stund. Men den 23 januari är vi några stycken som tack vare Suzan, Ett dussin pannor att träffas på Sushikungen. Nu ska jag äntligen få äta stan, ja kanske Sveriges godaste sushi. Och jag har inte ätit sushi på över ett år. Men då, oj oj oj vad jag ska äta gott. Fru Venus, kommer du hit och äter sushi? Någon annan? Mejla Suzan på suzieppp@gmail.com och häng på du med!

Dagens lunch

Jag fick en av mina favoriträtter idag. Oxrullader! Jättefantastiskt goda. Till förrätt hade vi med oss skagentoast, och mousserande och till dessert, en löstandsvänlig, gino. Moder fick bistå med lite glass. Det hela sköljdes ned med lite "överblivet" rosévin. Konstigt nog var vi alla tre småsugna ikväll när vi varit hemma en stund. Så då trollade vi fram lite rester igen. Jag tror att vi kommer ha rester till midsommar. Nu är jag så in i hoppsans mätt att jag ser ut att vänta tvillingar vilken sekund som helst. Inte najs. Inte najs alls. Sån tur att det är träning imorgon igen. Och nu då, händer det något lattjo? Nä, faktiskt inte, Singelmamman stänger ner både datorlock och ögonlock och lägger sig att lyssna till de droppar som faller frenetiskt från balkong och tak. Imorgon är det sovmorgon, det vet jag. God natt och over and out for nu!

Total förvirring

Lörsöndag eller vad är det för dag? Men det är ok att vara förvirrad, behagligt. Bara jag kommer ihåg att gå och jobba när det är måndag. För visst är det en jobbdag då? Annars? Jag är mätt och belåten. Men om en stund ska jag ta lite pepparkaka med ost. Lite godis och fortsätta se långköraren Corleone. Vi har bara hunnit med första delen än, av fyra.

Nu e det kväller

Idag har jag gjort ingenting, och däremellan gjort ännu mindre. Himla skönt. Jag slapp tilloch med laga mat. Det blev mycket rester kvar från igår, och lite cheescake. Imorgon ska jag och tonåringar till min mamma och styvpappa och firas lite till. Vi gjorde en deal, jag och mamma, jag tar med ngt att dricka och efterrätt och mamma gör huvudrätten. Så slipper de ut och fara och jag slipper höra styvfar säga precis när de kommit hit; ska vi åka hem nu. Tonåringarna har tänkt ut efterräten, den måste passa styvpappa så att de där tänderna hålls i munnen och inte någon annanstans.

Förargelseväckande beteende

Om jag hade klänningar likadana som min dotter just fått hade jag blivit arresterad på fem röda minuter. För mig är en klänning något som är längre än ett brett skärp är just brett. Men så har jag ju inte heller min dotters snygga ben.

Hallå!

Jag är uppe, vaken och jo väldigt, väldigt törstig. Den där cocacolan tar jag sista slurken av. Måste säga att det här var nog en av de roligaste födelsedagsfester jag varit på. Och jag är glad att den var min. Tack alla fantastiska vänner som kom och delade med er av era bästa sidor. Så himla skönt att kunna samla bästa vänner och veta att trots att alla inte känner varandra så blir det perfekt! Men jag undrar lite, när jag började festen hade jag sex flaskor champagne, som "starters" när alla gäster gått har jag kvar tre av mina, tre nya  odruckna och ett gäng andra urdruckna bubbelflaskor, var ni alla spiknyktra när ni gick hem? Nåja, jag ska samla ihop det som idag inte är en lika glamorös Singelmamma, ta tonårsdottern i hand (lär nog knappast ske) och gå ut. Vi ska hämta ett paket till dottern, efterlängtade klänningar, som kanske, förhoppningsvis passar och kan tas med på semesterresan nästa vecka. Idag känns det som jag skulle behöva semester ett år. På återhörande.

När en storasysters önskan slår in

För 47 år sedan slog min storasysters önskan in, dubbelt! Hon hade då i närmare tio år önskat sig ett syskon. Och ta mig tusan, hennes föräldrar, och mina, slog till och gjorde henne till viljes. Dubbelt upp! Så idag skålar jag för mig och för min tvillingsyster! Och precis som då var jag inte först med att gratulera, men jag tror att jag är en tvåa att minnas!

PS. När min storasyster vid 12 års ålder skulle sitta barnvakt en kväll tjurade hon rejält och ville inte* Till slut sa vår mor; men du ville ju ha ett syskon? Varpå min syster raskt svarade; ETT ja, inte två! och fortsatte att tjura.
*Källa: moder

Facebookstatus jag hoppas jag kan skriva väldigt snart

Singelmamman har nu försonats med sig själv och är också vän med sig själv.

Tillsammans i vardagsrummet och myser

Inte utan våra laptoppar förstås och med tvn på. Men myser, det gör vi. Ikväll gjorde jag saffransrisotto med kyckling och broccoli. Så himla gott. Inspirationen fick jag på nyårsafton när jag och tonårsdottern fick saffransrisotto till den grillade scampin och pilgrimsmusslorna. Imorgon ska jag ha fest. Och idag hämtade jag ett paket, och självklart är jag nyfiken och för att tortera min nyfikenhet extra så fick dottern tjuvkika så hon vet, men inte jag. Också ett sätt att handskas med nyfikenheten.

Personlighet

Jo tack det har jag, min eller rättare sagt, mina alldeles egna. Personligheter, nä där lät det som om jag var splittrad, fast jo det är jag ju. Hm, var var jag? Jo en egenhet, eller ett personlighetsdrag hos mig, är att jag är väldigt, väldigt, jag skulle till och med drista mig till att säga väldigt nyfiken. Jag tror att jag närmar mig begreppet, sjukligt nyfiken. Jag klämmer fortfarande på paket när ingen ser, jag har öron större än en afrikansk elefant, jag ser allt jag vill se och lite till ibland. Kort sagt, jag vet en massa. Om många. Men jag gillar inte att berätta det för andra.

En höjdpunkt i livet varifrån man kan blicka både bakåt och framåt.

Så beskriver en sida på nätet klimakteriet. Och vad jag förstår så är det fullt normalt att känna sig så här. Jag ska på riktigt gå in i kärringstadiet. (no offence du som redan är där)
K L I M A K T E R I E T grekiska för "översta pinnen på en stege". Så från och med nu kan det här kanske bli en fantastisk blogg på min resa in och ut ur detta tillstånd som i bästa värsta fall kan hålla på i tja typ tio år. Nä vet du vad. Det tar väl ett par dagar att vänja sig vid detta, men jag ska gå till doktorn som har den roliga stolen så snart jag haft semester. Och då kommer balansen i tillvaron återfinna sig. Men just nu dör jag lite på soffeländet. Tonåringarna har jag satt att baka i köket.

Äh jag hade bara en lite släng av...

De människor som envisas med att bara "ha-en-liten-släng-av" döden, influensan, dysenteriamöba, benbrott, salmonella eller what so ever och raskt skuttar omkring som nykära kaniner i gröngräset, de människorna ljuger. Bara så att du vet. Själv har jag ingen släng av. Jag blir toksjuk. Nu sitter jag här och har feber. Och ont i huvudet. Och det kom plötsligt. Lika plötsligt som en trissvinst, men utan glädjen, om du fattar. Nu vill jag gå hem.

Är det morgon redan?

Igår kväll lät det så här vid 22-tiden när Singelmamman pussade och kramade de små liven:

S: Godnatt, när ska jag ringa och väcka er imorgon
Två tonåringar: Du behöver inte ringa oss, vi vaknar själva, men om du ringer väck oss inte före 10.
S: Så vid lunch då typ?
Två tonåringar: Alltså, vi är nog vakna innan, så ring på mobilerna...
S: *Skeptisk* Jag kan ju börja med att ringa på hem nr...
Två tonåringar: Ok, men vi är säkert inte hemma.

Ringde just och väckte tonåringarna som förvånat vaknade av just telefonsignalen.

Tjolahopp tjolahej tjolahoppsansa!

Singelmamman provar en annan väg att ta så här på tisdag morgon. Piggelin, piggela nu är jag så gla!

Nä jag struntar i det

Hockeyminikronorna får klara sig själva. Nu tar Singelmamman natt. Måste sova mycket om jag ska se lika snygg ut som den mamma jag träffade i affären idag. Mamma till en av äldsta tonåringens kompisar. En mamma som sa sin ålder och jag höll på att få slag. Jag har alltid tänkt mig henne cirkus tre år yngre än jag. Cirka så där. Och så är hon lite drygt tre år äldre än jag. En 50 plussare. Dessutom visade hon sina fantastiskt snygga och praktiska nyinköpta broddar. Härliga medelålder jag kommer!

Nä men hööru!

Jag tycker att du ska tävla, kolla finaste tävlingen här. Själv ska jag skicka in ett bidrag, alldeles snarast.

Det smygs häromkring

Och vips kommer en ny följare. Så attans kul! Jag tror inte jag sagt hej ordentligt till alla er, så även om det kanske känns lite snålt att få något så där kollektivt så är det ärligt menat.
Du är hjärtligt välkommen hit! Vem du än är och varför du nu hänger här. Det vore kul att få höra det, av dig själv, varför alltså. Så kommentera lite här, behöver inte vara en roman, och du behöver inte fläska på om hur fantastisk jag är. Om du inte vill förstås, den glädjen vill jag inte ta i från dig. Och även om du är anonym så vore det kul om skriver ungefär var i landet/vlärden du bor. Ok, då lagar jag lite käk nu, och bakar mig lite så kommer jag tillbaks senare och kollar. Deal?

Jag jobbar

Jobbar hemifrån, jag vet inte om det är jag och den inbillade sjuke som har ihop det idag. Har ju flera gånger trott att jag ska bli förkyld och så blir det inget. Men jag vill inte bli sjuk nu så jag håller mig hemma och jobbar istället.

Jag anar att ni undrar

Jo tack som frågar, men av gårdagens slappdag blev intet, inget, nada, nicht ja du fattar. Så nu står mitt hopp till den 7 januari. En dag då jag visserligen kommer att städa lite, men, och det är med betoning på men, absolut inte mer än att se till att plocka i och ur diskmaskinen. ABSOLUT inget annat. Suck, jag blev nästan matt av att bara tänka att jag ska tvinga mig till slöande. Realisten, är det tiominuters promenad varannan dag sa du? Jag undrar om jag är som riktigt små barn, som inte kan ha tråkigt utan måste roas hela tiden. När blev det så? Kommer jag dessutom att tvångsmässigt se väderleksrapporten, tycka om allt som innehåller orden "det svenskaste vi har"?

Jaha och nu återstår bara för mig att säga tack och godnatt!

Familjen Ågren har hängt hos mig nästan hela dagen. De har kommit och gått som de velat, inget jag gjort har blidkat dem. Inte förrän jag tvingade med yngsta tonåringen på en promenad och bar bort återvinningsgrejjer, igen, lämnade dem vid Sus, och passade på att få lite ljus av henne. Inte förrän då lämnade de mig. Ågren alltså. Och sen har kvällen varit lugn. Nu ska jag hänga mig tvätten, men tyvärr lär jag inte vika den, ikväll heller. Jösses, det kommer snart att ta en ände med förskräckelse. Men det är det ju mycket som gör så jag får väl bara gilla läget. Imorgon ska jag absolut gilla att gå och träna och att gå och jobba.

Jag behöver lite ljus i tillvaron

Så jag drar hit.

21.22 Nu blir det morden i Midsomer, den där stackars byn som sakta utarmas på grund av allt dödande. Passa på att tävla hos Linda, fina hårpriser speciellt för såna som jag, med tunt skandinaviskt hår.

Den (o)granna granen

Jag kände för att göra som hackspetten gör med filmrullen på julafton. Klippa bort löst utstickade delar av julgransbelysningens sladd. Men förnuftet vann, nu ligger den och sväller ut och över lådans kanter. Själv letar jag tre babyspindlar som via sina lianer svingade sig ner mellan mina svettiga bröst. Jag hoppas de kvävs där! Som den mogna kvinna jag är lämnade jag granen avklädd och halvt omhändertagen mitt på vardagsrumsgolvet. Nu funderar jag starkt på att låta den stå så.

Konsten att slappa på rätt sätt

Jag har lovat mig själv att inte göra någonting på hela dagen. Ja bortsett från demolerande av granen då, och träningen. Och när jag tänkt/sagt högt att jag ska göra dessa två saker, så kan jag inte koppla av. Skulle verkligen ge mycket för att inte göra någonting idag. Men min hjärna vill verkligen inte fatta. Jag tror att jag ska ge mig ett nyårslöte i år; bli bättre på att göra ingenting. Jag har redan hunnit med att tvätta av kylskåpet(!), fixa med återvinningsmaterial, samlat in gamla tidningar som legat lite här och där. Och plockat ur diskmaskinen. Det enda jag vill just nu är att lägga mig i soffan och se de filmer jag fick låna hos Fru Venus. Och Sex and the city 2. Och ta en promenad för det ser hyfsat fint ut. Jag är kanske riktigt sjuk? Jag tröstar mig med att jag inte är så sjuk att jag skurat golv ännu. (det är nog bara en tidsfråga)

Då kör vi!

Nu är det 110101 och ett år fyllt av nya möjligheter. Vi stirrar inte bakåt utan fån glor framåt och bestämmer oss för att det här blir perfekt. Trots den sega starten. Horoskåpet visar sig stämma så här långt i alla fall. Nåja.
Nyårsafton var fantastiskt trevligt och roligt. God mat, champagne, vin, massor av god mat. Faktiskt mer god mat, vin och kors i taket mer champagne. Åland visade sig från sin starkaste sida, snålblåst och tvärgående snö som peelade oss käckt i ansiktet. Det fyrverkeri och grillkorv vi sett fram emot blåste kort och gott inne. Men det gjorde inget alls. Lite dans och snöängel och "gott nytt år" till alla så blev det glatt och trevligt. Och väldigt snöigt. Sen tog jag och yngsta tonåringen båten hem igen. Och nu har jag en dejt med soffan. God fortsättning och imorgon är inte ett nytt år men en ny dag.