Borta

Jag visste inte att det kunde kännas så, så omtumlande att se min dotters ryggtavla försvinna. Hon och hennes bästa kompis åker nu ner till Göteborg för att gå på konsert. De ska se Pink imorgon. De ska bo hos bästa kompisens kusin. Och natten mellan fredag/lördag ska de tre tjejerna få bo själva. Deras första riktiga föräldrafria resa. Jag avundas henne så, och oroar mig bara så här lite. Det vill säga nästan inte alls... hm. Lyckades reta upp min dotter bara liiite med mina frågor och min omsorg. Haha! Men jag har fått lov att komma och säga hej då på centralen. Deras tåg går inte förrän om en och en halv timme. Sen ska jag shoppa bort alla pengar jag äger och har för att döva min oro. Så jag kan oroa mig för min ekonomi istället. Tjena och välkommen ångest!