Nu börjar jag kunna räkna in oss alla som känner oss låga, inte orkar prestera, eventuellt sover dåligt, är ledsna eller bara mycket låga. Och vi är som en hel folkrörelse. Vad beror detta på? För min del har jag hela dagen övat på mantra som aldrig tar slut. "Jag har världens bästa tonåringar, jag har i grunden ett gott liv, jag är frisk...." *gnissel* där haltade det rejält får jag lov att säga. Jo, jag är väldigt väldigt frisk. Tack som frågar. Men varför måste jag köra mantra och positiva tankar på mig själv? Kan jag inte bara få vara hyffsat glad, nöjd, belåten och ha det lite halvkul?
Vad ska vi göra åt oss själva?
SvaraRaderaAvdelning frågor som inte har något svar.
Skickar i alla fall en kram!
Realisten: En utmaning jag inte orkar ta tag i. Men skickar absolut en kram nä två, tillbaka.
SvaraRadera=( Tänk om jag kunde skicka över mitt "haraldrigmåttsåbraihelamittliv"- mood som jag befinner mig i sedan augusti.
SvaraRaderaKram!
När du kommer på nåt som funkar bra vill jag komma med i din klubb - just nu suger det mesta :-( men jag antar (hoppas) att det går om som allt annat... KRAM
SvaraRaderaDet har varit en synnerligen "sugig" period av livet det här.
SvaraRaderaSus: Men det gör du, det hjälper med lite glada rop! Kramar tillbaka.
SvaraRaderaFru Venus: Det måste gå över! Och när jag hittar lösningen ska jag personligen lämna den till dig. Kram!
Frunatmaken: Eller hur! Bra uttryck där, sugig period av livet.