Har passat på att läsa morgontidningarna ordentligt i dag. Och det är alltid intressant att läsa helgens större intervjuer med någon (o)känd. Det jag alltid tänker på när jag läser de där intervjuerna är hur väldigt målmedvetna alla människor (åtminstone de som intervjuas) är.
Själv känner jag att jag skulle kunna ha som motto: Slumpen styr mitt liv. Så nu har jag bestämt att kommande 50 år ska jag bli mer målmedveten och inte låta slumpen styra. Jag börjar med att bestämma att jag ska fira min 50 årsdag. Det dröjer visserligen några år, men nu har jag börjat i alla fall.
I övrigt denna söndag? Jo jag har träningsvärk och en kropp som känns helt slut. Det kom väldigt plötsligt kan jag säga, idag kl 10.43 prick. Det var då jag satte mig på en buss och sen kunde jag knappt röra mig. Än mindre gå av bussen. Och fram till nu har jag vandrat i slow motion. Och hjärnan den lilla stackaren, den känns lika spänstig som en marshmallows.
Ibland är livet bara för underbart.
Konstigt. Din hjärna är som en marshmallows och min mage är som en sån. Mysko.
SvaraRaderaJag fyller också 50 om några år (tre för att vara exakt) och jag har sagt och lovat att man ska få fira mig då. Tycker annars inte om att stå så där i centrum, fira kan jag gärna göra men inte just mig. Nu känns det som om det börjar närma sig och det vet i katten om jag är mogen för sådant spektakel... ;)
SvaraRaderaÅh, jag vill också bli målmedveten! Gärna snart. Fast då måste man bestämma saker va? Och ha långsiktiga planer? Sådant tycker jag är jobbigt. Mitt liv styrs av impulser och godissug. Och det har ju funkat så där...
SvaraRaderaFru Venus: Kan det vara ett virus?
SvaraRaderaAprillan: Men att stå i centrum som är så roligt! Jag kan lära dig att tycka om den biten.
Tjockisen: Det är orättist att livet belönar målmedvetna typer medan du och jag som styrs av impulser och slump straffas. Det borde kunna gå att ändra på det!