Hög tid. Och kvällen har varit en berg och dalbana. Arg på yngsta tonåringen, och nu sitter jag och har värsta dåliga samvetet för att jag blev argare än situationen krävde. Tänker inte försvara mitt handlande, men... det blir för mycket självupptagenheten för att jag ska klara det. Och ändå, jag borde kunna hejda mig.
Ledsamt.
Ledsamt. Fast du har väl inte gått och lagt dig?
SvaraRaderaRealisten: Hell no. Inte ens det lyckas jag med.
SvaraRaderaMen du...du är ju bara människa.
SvaraRaderaOch förmodligen en alldeles förträfflig sådan!
Vi måste sträcka upp tonåringarna ibland.
Hur ska de annars lära sig?
Alltså-tonåringar tänder eld på den längsta stubin så är det bara. Jag brottas ofta med vetskapen om att jag snart kommer att sakna vredesutbrotten på MofsSonen iom min flytt, så njut lite av dem ;)
SvaraRaderaSus: Tack snälla du! Den här kommentaren värmde mer än du anar!
SvaraRaderaMofsan: Sant, jag kan bolla några kommentarer med dig när du flyttat. Tack snälla du med för en upplyftande kommentar.