Och jag är helt dagvill. Igår rusade jag ner i matsalen i hopp och tro att det var Wallenbergare eftersom det skulle vara det på onsdagen. Idag har jag försökt fatta att det är onsdag. Fast jag är ändå glad att jag upplevt den här dagen. Jag var så trött i morse att jag knappt kom upp. Och för första gången sen september orkade jag inte träna i morse. (det blir bara tre träningstillfällen den här veckan) Jag undrar om jag vaknar imorgon och jag undrar om jag kommer att veta vilken dag det är imorgon.
Desutom har jag nog medelålderns största finne vid mitt högra öga. Känner mig supersnygg, också.
Den ser säkert ut som en såndär skönhetsprick. Du vet såna där som filmstjärnor och såna målar dit.
SvaraRaderaEller hur!
Nilla: Inte med den bästa viljan i världen. Tyvärr nej. Snarare som på sonen i Family Guy i ett avsnitt för länge sen. En finne som fick ett eget liv... :-(
SvaraRaderaÅt du Wallenbergare i dag istället? *ställer alltid så viktiga frågor*
SvaraRaderaRealisten: Ja när jag äntligen förstod att idag är det onsdag, hela dagen, så åt jag Wallenbergare. Mmmm, gott. Däremot lyckades jag slarva bort min lunchkompis, så jag fick äta ensam, hon också, och sen träffades vi. Visst behöver man bara följa spåren i Vasaloppet? Vill ju inte slarva bort mig där precis, i urskogen.
SvaraRaderaOm du följer spåren så följer jag dig.
SvaraRaderaPåse över skallen är alltid ett säkert kort, då kan man smygäta Wallenbergare under den.
SvaraRaderaonsdag eller inte... första morgonen sen september som du inte orkar träna. det tycker jag är bra jobbat speciellt med tanke på att det "bara" blir tre gånger den här veckan. Du är ju hur hurtig som helst i alla fall!!!
SvaraRaderaAh, inte raggläge alltså?
SvaraRaderaRealisten: Ok.
SvaraRaderaMofsan: Först burkabikini och nu detta, det är ju lysande!
Mona: Tack, tack!
Madlar: Ehum, nä skulle verkligen inte tro det.