Har sovit i närmare elva timmar i natt. Måste ses som ett rekord, jag gick och la mig redan 21.30. Se där, två rekord! Konstigt nog verkade det som om sängen i morse inte ville släppa taget om mig. Fick ta i med våld för att kunna svinga mina lurviga ben över sängkanten. Har ätit frukost, läst båda morgontidningarna, pratat med tonårsdottern som är mycket ledsen.
Hon vill inte följa med till mormor och morfar idag för att fira mormor. Hon vill absolut hellre åka till Skärholmen med några kompisar för at se någon match av något slag. Mycket osäkert på vad det är hon ska se.
Jag skulle egentligen vilja säga åt henne att följ med dem du, jag och sonen åker till mormor och morfar. Men av två skäl vill jag säga nej: det ena skälet är att det är mormors födelsedag, det andra att vi, inklusive jag, sällan hälsar på dem. Jag inser att det sista skälet är mitt eget dåliga samvete som talar.
Hur skulle du agera?
Mina barn har bara en farfar och de får bestämma själva om de vill följa med till honom eller inte.
SvaraRaderaNilla: Samma här, oftast.
SvaraRadera