Måndag och tonåringarna drar till fadern. Återigen tungt. Verkar vara ett stim av övergivenhetskänslor som jag hamnat i. Men veckorna jag har dem, tonåringarna alltså, går så himla fort.
Och så har vi måndagarna! Inte tycka om.
Men träningsvärken är lite bättre, så kanske jag slipper inflammation i benhinnorna ändå. Lunch med H idag. Behöver vara på lite bättre humör för det egentligen. H kan, med sitt rättframma sätt, sänka mig om jag inte ser upp.
Men egentligen är det nog inte med flit, H bara är sån.
Jag skulle nog också känna mig övergiven om mina barn flyttade hemifrån en gång i veckan...
SvaraRaderaMen det kanske är desto roligare när de flyttar hem igen ?
Hej och tack för att du tittat in på min blogg! Alltid lika glad blir jag av nya besökare.
SvaraRaderaÅ så såg jag din paroll (eller vad vi ska kalla det); "Jag dricker hellre champagne än jobbar". Klockrent. Den meningen skulle jag vilja ha på en post-it-lapp i pannan. Varje dag. Inte för att påminna mig själv (det behövs inte), men det kan ju finnas andra.
Nä, nu åter till täcket. Synd att man ska behöva gömma sig där när man är vacker som en nyutsprungen ros. Trots 39 grader feber och blåblek. See ya!
Nilla: Det är fantastiskt kul när de kommer hem igen. Och nu har jag vant mig, har ju haft det så här i nästan sex år. Men ändå...
SvaraRaderaAnn-Louise: Kan vara skönt att ligga under täcket och veta att man är vacker! Krya på dig!
Härligt, både du och jag har fått våran underbara tankning på vänfronten idag.
SvaraRaderaMofsan: Helt sant. Och ikväll kommer en kompis och min vän och sover över, kanske jag kan lura i dem lite vin.
SvaraRaderaJo det kunde du;-) Vännen
SvaraRadera