lördag 19 augusti 2017

Min lille pojk blir 23 år

När barnen är små känns en sån här dag oändligt långt borta. Precis som idag, då småbarnstiden känns oändligt långt borta. Hur det än är med det spelar det ingen roll. Idag fyller min älskade son 23 år. Grattis S! Jag älskar dig härifrån till månen och tillbaka. Många många gånger! ❤️

tisdag 15 augusti 2017

Varje kväll

Alice the cat gillar struktur och är absolut en katt med vanor. Kl 22 varje kväll börjar hon gå runt runt. Stannar till och sätter sig utanför mitt sovrum. Jamar lite och försöker hämta mig. Så numera kommer jag oftast i säng vid 22-tiden. Faktiskt inte helt fel.

fredag 11 augusti 2017

Orimligt

De senaste årens ofattbara krigsoffer som flytt till våra länder i fred, hånas, avhumaniseras och bespottas. Jag skäms över hur västvärlden/ Europa behandlar krigsoffer. Idag satte jag mig tillsammans med de ensamkommande barnen som alla hotas med att skickas till Afganistan. Ett land i krig, ett land många av barnen aldrig varit i. Jag skäms över den regering vi har som låter det ske. 

tisdag 8 augusti 2017

Som en indian

Helgen kom och gick, så också måndagen. Första dagen på jobbet efter fyra veckors ledighet. Indianerna säger att tiden kommer, inte som vi, att tiden gått. Men just min ledighet känns verkligen att den har gått.

Nu dags att prata ut hos psykologen. 

torsdag 3 augusti 2017

När det går som på räls

Startade dagen med en bil som vägrade lägga in backen. Just idag då jag hade tid att passa. På ett mirakulöst sätt lyckades jag ta mig till platsen för dagens utflykt och hinna med båten. Nämdö var målet. Och räkmackan med stort R.


Solen var med oss hela dagen. Och jag sken ikapp med den. På vägen hem fick vi lite bråttom och lyckades precis kasta oss på båten som skulle ta oss till Utö för att sen kunna ta oss till Årsta Havsbad. 

Synd bara att det var fel båt. Åt fel håll. Tack vare försynen kunde jag ropa tillbaka rätt båt och vi kunde ta oss hem. 

Sen förlorade jag i Yatzy. Men ändå. En mycket härlig dag. 

tisdag 1 augusti 2017

Viljan är hög

Känner att det är helt rätt för mig att börja blogga igen. Men. Det är som om orden sitter fast. Lika fast som de svarta tankar som är i mig som ett lågtryck över Göteborg. Men ok, både inte lågtryck och ordhäfta ska bekämpas. Jag ger mig inte.

Idag var jag ute på en fem km lufsarrunda. Det gick bättre idag med gympadojjor än igår med flip-flop.

söndag 30 juli 2017

Familj

Jag slutar aldrig att förvånas över min egen familj. Punkt.

Slut på meddelandet.