Idag är sista dagen på fem veckor som tonåringarna är hemma. Jag känner av det. Konstigt vore det väl annars. Det är tungt, men jag vet att jag redan i slutet av den här veckan kommer att uppskatta det. Att inte ha någon annan att bry mig om än mig själv.
Men som sagt, just nu är det den tunga känslan som dominerar. Jag och tonåringarna toppar det hela med att besöka styvfar på sjukhemmet.
Känner jag dom rätt vill dom "titta till" dig mellan varven ändå :-)Solskenskram!
SvaraRaderaVad har dom hem till dig? 700 m? Jag tror som Venus, de lär inte dröja 5 v innan ni ses :0)
SvaraRaderaAlla känslor är tudelade
SvaraRaderaDå hoppas jag att lilla Malmöresan nästa helg ska pigga upp dig lite extra! :-) /Syster Yster
SvaraRaderaDu kan kanske kan slå ihjäl lite av de där veckorna med att komma åt Knasters och mitt håll?
SvaraRaderaJag håller med ovanstående talare.
SvaraRaderajag tror också dom kommer att säga hej till bästa mamman emellanåt :)
SvaraRaderaFru Venus: Jag tror du har helt rätt.
SvaraRaderaSus: Du har säkert också helt rätt.
Shamrock: Ja, helt klart.
Anonyma Syster Yster: Det kommer att pigga upp mig väldigt mycket!
kaiza62: Oh! Till mig? Jippi. Jag måste genast kalla.
Nilla: Absolut! Bra förslag.
Knasterfaster: Jag ska genast kolla vad du skrivit om ledighet.
Malla: Snäll du är! :-)
Nej vad jobbigt! Båda grejerna. Men varför ska de vara borta i hela fem veckor? Kommer du inte att se dem en endaste liten gång under dessa veckor? Låter jobbigt! Ska tänka på det inatt om/när barnen väcker mig med sina gallskrik.
SvaraRaderaFia Fit: Vi delar sommarlovet rakt av, deras pappa och jag. Men som både Fru Venus och Sus skriver, mina tonåringar lär nog komma både en och flera gånger under den tiden. Sen har jag dem i fem veckor. Mot slutet av den tiden lär jag önska dem någon annanstans. Till sin pappa till exempel. :-D
SvaraRadera